Jojobantning


Bildkälla: http://www.osterlenagar.se/osterlenagar/riamyllesack/lekar/jojo.jpg


Ett fenomen som är jättevanligt nu för tiden är jojobantning. Det kan ses som en slags ätstörning. Jojobantare är de som försöker gå ner i vikt, men faller tillbaka och går upp igen, för att sedan gå ner, upp, ner upp... Ja, ni förstår? Om detta allt vanligare problem ska jag skriva lite om i detta inlägg.

Varför är jojobantning så vanligt? Jo, ni kan ju tänka såhär. Om man ska gå ner i vikt krävs i regel ett hälsosamt kostintag i kombination med träning. Att man äter mindre än man förbrukar. Man undviker då ofta inte bara godis och kakor, utan byter även ut många baslivsedel mot mer fettsnåla/sockerfria alternativ. För många är detta en stor omställning och mat är ju faktiskt en stor del av livet för många.

Av de som hamnat i jojobantningsfällan kan det ha gått till såhär: 

Anna bestämmer sig för att gå ner i vikt och tar tag i sin kost, träning och känner sig motiverad. Tills någonting tråkigt händer, hon möts av motgångar och livet känns tungt. Då är det inte lika lätt att finna motivationen och Anna faller tillbaka i matfällorna då maten inte bara frestar smaklökarna, utan även lindrar nedstämdhet och ångestkänslor tillfälligt. Så då frossar hon kanske i på tok för mycket sötsaker, choklad, chips, skräpmat etc för att må lite bättre och fly från alla jobbiga känslor för en stund. Därefter känner hon att hon förstört så mycket av sin tidigare sunda kosthållning, att hon struntar i det helt och hållet och fortsätter äta mer och röra mindre på sig. Tills motivationen åter dyker upp och Anna börjar banta igen. För att sedan hamna i samma fälla igen - det blir till en ond cirkel.

Till saken hör att många jojobantare i dag är sockerberoende. Då är det ännu svårare att hålla sig till en bra kosthållning. Precis som man kan vara alkoholist eller nikotinberoende, kan man också vara beroende av socker och således även kolhydrater i stort. Att få en sockerberoende frisk är dock inte som att behandla en narkoman. Man kan ta ifrån narkomanen drogerna, men man kan inte ta ifrån den sockerberoende maten. Visst skulle detta kanske kunna funka rent praktiskt om man blev behandlad på ett hem utan möjlighet till kolhydrater, men sådan behandling hör inte precis till vanligheterna. Sockerberoendet tas inte riktigt på allvar än. Men faktum är att människor måste äta varje dag och omger sig överallt av mataffärer, restauranger, caféer, etc. Därför är det inte lätt att göra sig av med ett sockerberoende och självklart jättesvårt att gå ner i vikt på ett sunt sätt.

Det finns inga direkta behandlingar som botar jojobantning, men jag tror mycket på att ta tag i sitt inre välmående först. Att man faktiskt mår bra i sig själv och att självkänslan inte är i botten. Bara detta är ett stort projekt i sig, men om man mår bra och lär sig att inte ta motgångar lika hårt, kan man därmed kanske avstå från att äta i ångestdämpande syfte. Psykiskt och fysiskt välmående går trots allt hand i hand.

Jag tror personligen inte på bantning. Jag tycker att man ska kasta begreppet i papperskorgen och fokusera mer på att leva hälsosamt, utan att inskränka på livskvalitén. Att äta hälsosamt och röra på sig regelbundet. Man ska få slarva i bland och äta sina gelehallon eller vad det nu må vara. Men det behöver inte vara kört för det, utan det är bara att ta nya friska tag  nästa dag. För vad är några kilon hit och några kilon dit, om man inte får ha en god livskvalitét?

Har ni själva erfarenheter av jojobantning? Har ni kommit till bukt med det? Har ni tankar och funderingar kring ämnet? Kommentera gärna och dela med er av era upplevelser.

Bulimi


Bildkälla: http://www.resume.se/_internal/cimg!0/l6jo34dhaupicqq1810y0ith3vnkr8l.gif


För några dagar sedan skrev jag om Anorexia nervosa och i detta inlägg ska jag skriva lite om en annan slags ätstörning vid namn Bulimi.

Bulimi är en sorts ätstörning, där man i till skillnad mot anorexi hetsäter stora mängder mat/godis för att sedan kräkas upp det igen. I vissa fall används även laxermedel. Denna sjukdom är liksom alla ätstöringar vanligast bland kvinnor. De flesta som drabbas gör det i slutet av tonåren.

Orsakerna till varför man drabbas är ofta en kombination av olika faktorer, såsom dagens extrema skönhetsideal, felaktig självbild, dålig självkänsla, traumatiska barndomsupplevelser m.m. Man äter oftast för att förtränga andra jobbiga känslor, men när man ätit väller det dåliga samvetet och skammen över och man spyr upp allt igen. Bulimi startar ofta med att man börjar banta och det finns de som drabbas av både bulimi och anorexia.

Om bulimin inte behandlas kan de åsaka stor skada på kroppen. Som tur är blir de flesta som får behandling friska.

Här är symptomen för bulimi:

Man...

- hetsäter stora mängder
- spyr upp mat och/eller gör sig av med den m.h.a. laxeringsmedel
- har problem med mage och tarmar
- blir trött och matt
- får oregelbunden mens eller så upphör den helt
- blir deprimerad och får ångest
- isolerar sig
- får humörsvängningar



Den vård man kan få för sin bulimi är främst behandling med psykoterapi. I vissa fall skrivs även antidepressiv medicin ut.

Har du själv en ätstörning, eller är du orolig för
någon i din närhet? Tveka inte att ta emot hjälp.



Här är ett telefonnummer dit man kan ringa
och få stöd och vägledning:
021 - 14 22 95.

Anorexia - en dödlig sjukdom


Bildkälla: http://sidaorg.files.wordpress.com/2008/04/anorexia4lp.jpg


Anorexia nervosa är en ätstörning av mycket allvarlig karaktär som kan drabba vem som helst. Dock är det oftast unga kvinnor som drabbas. Anorexia antas till viss del vara ärftlig och vissa kan därmed ha lättare att utveckla sjukdomen, men många får i dag anorexia till följd av de extrema utseendeideal som råder i dagens samhälle.

Trådsmala modeller, skådespelerskor och andra kändisar som ideligen syns i media, är förebilder för många unga som känner sig otillräckliga. De faller för idealet och börjar banta för att snart inte äta alls. De svälter helt enkelt sig själva.

Sjukdomen sitter i hjärnan och kan jämföras med en häxa som ger dig dåligt samvete så fort du äter och säger att du är ful och äcklig. Häxan måste utrotas för att man ska bli fri från sjuksomen. De flesta som tar sig ur sin anorexi, kan leva ett normalt liv, men kommer alltid att ha en särskild relation till mat och behöva kämpa emot sina tankar.

Har man anorexia, har man även ofta en falsk självbild. Man kan se sig i spegeln med utstickande ben och insjunkna kinder och se en tjock person.


Här är en lista över symptom som sjukdomen bär med sig:

* Mensen upphör
* Immunförsvaret sänks
* Man får tyngre andning
* Pulsen sänks
* Man blir lätt yr
* Man drabbas lätt av diarré och förstoppning
* Man får humörsvängningar
* Huden blir torr
* Man får ökad kroppsbehåring
* Kroppstemperaturen sänks
* Man får svårt att sova
* Man är ständigt trött
* Huden kan få eksem
* Andedräkten blir dålig
* Tänder och naglar blir sköra
* Håret blir tunnt och livlöst och tappas i många fall
* Man kan få dimsyn

Detta är en hemsk sjukdom som jag inte önskar min värsta fiende. Är du själv drabbad, eller känner du någon som är drabbad - våga sök hjälp. Det finns ett telefonnummer som man kan ringa för att få stöd och vägledning. Numret är: 021 - 14 22 95.